Lärare

Gästblogg – Från one size fits all till differentierad undervisning

Helena Wallberg är gymnasielärare och specialpedagog samt fortbildare, handledare och konsult i skolutvecklingsfrågor. I det här avsnittet bloggar Helena om differentierad undervisning. Mer om Helena finns också på hennes egen webbplats.

En gång i tiden när jag var ganska färsk som lärare hade jag en uppgift som jag var oerhört kär i. Den var så bra! Den funkade för alla dessutom. Alla utom Jocke vill säga. Jag lade ner mycket tid på att sitta med Jocke för att få honom att klara uppgiften. Jag såg det som centralt att alla elever skulle kunna göra min uppgift på det sätt jag tänkt. Men mina ansträngningar att anpassa och hjälpa Jocke när han väl hade misslyckats gjorde att jag inte hann med de andra eleverna och Jocke kunde inte hur jag än gjorde.

Den funkade för alla dessutom. Alla utom Jocke vill säga.

Jag fann ett arbetssätt som fokuserar på flexbilitet

Min erfarenhet blev startskottet för jakten på ett annat förhållningssätt och andra sätt att jobba. Om uppgiften inte funkar för Jocke måste jag göra den på ett annat sätt eller inte alls. Gruppen består inte av en samling individer, det är ett socialt system där alla påverkar och påverkas av varandra, mitt ledarskap, mina uppgifter, utformningen av lärmiljön med mera. Jag började experimentera med en mer flexibel inställning till undervisning och jag började lusläsa vilka utbildningens mål faktiskt är för att koppla undervisningen till dessa.

Jag fann ett arbetssätt som fokuserar på  flexibilitet: differentierad undervisning. Att tala om differentierad undervisning är något annat än att tala om anpassningar. Jag fann att detta arbetssätt främjade glädjen i att undervisa och tog mindre tid även om det initialt innebar en ansträngning.

Differentiering sker i innehållet, i processen och i resultatet.

Vi kan jämföra med en måltid som ska avnjutas tillsammans i grupp. Kocken vet att några inte tål laktos och gluten och någon är vegan. Dessutom kan kocken anta att det finns de som inte äter fläskkött eller inälvor. Kocken tar hänsyn till detta i val av råvaror, recept och tillagning. Alla ska kunna delta och äta tillsammans. Några rätter kan ätas av alla medan andra rätter kan väljas utifrån preferenser och behov.

Ett allsidigt underlag för bedömning

Differentiering sker i innehållet (fler sätt att ta till sig ett innehåll), i processen (fler sätt att träna och fördjupa kunskaper, förmågor, färdigheter), i resultatet (fler sätt att visa kunnande). Därmed ger differentierad undervisning ett allsidigt underlag för bedömning och kopplar till läroplanens skrivning om att det finns fler vägar att nå målen; “undervisning kan inte utformas lika för alla” (LGR11/LGY11, kap 1).

Den differentierade undervisningen formas utifrån den information som finns om gruppen och individer i gruppen. Det kräver att elevernas kunskaper, förmågor, strategier, stressnivåer, sociala klimat med mera kartläggs med jämna mellanrum. Fokus är på utformning av undervisning för gruppen. Inte för gruppen och några elever vid sidan om.

Det är motsatsen till one size fits all

Differentierad undervisning är motsatsen till “one size fits all”. En elev ligger långt fram i sin läsning och får naturligtvis möjlighet att gå vidare och fördjupa sina förmågor. En annan elev tragglar med att förstå och avkoda och får naturligtvis möjlighet att träna avkodning samtidigt med träning i att förstå text tillsammans med de andra. Klassrummet ordnas så att det finns olika stationer för olika sätt eller nivåer att arbeta utifrån de behov som finns i gruppen.

Bedömningen av en elevs kunskaper, förmågor, färdigheter måste ske i förhållande till undervisningen och kursplanen. Har alla i gruppen fått chansen att utveckla på sin nivå, utifrån sina förutsättningar? Enklare uttryckt, har undervisningen differentierats i den utsträckning som behövs för den aktuella elevgruppen? Ju spretigare grupp desto större behov av differentierade aktiviteter och uppgifter.

Alla kan delta

I ett differentierat klassrum finns aktiviteter som alla kan delta i med hjälp av utformning av material eller gruppering eller metoder så att alla faktiskt kan delta (äta samma rätt). I ett differentierat klassrum finns också aktiviteter som man kan göra olika men inom samma kunskapsområde. Alla ska läsa en text och kunna tillämpa den i resonemang men alla kanske inte behöver läsa lika mycket. Alla kan lyssna på texten, alla kan lyssna på en inspelning som jag som lärare har gjort där jag förklarar texten, alla har tillgång till en skrivmall med förslag på meningar att använda i resonemang. Var tredje lektion används till att repetera, fånga upp och fördjupa för de som har kommit längre i området. Lektionen organiseras i olika stationer där elever stöttar varandras lärande och där läraren kan möta mindre grupper och samtala utifrån behov för lärande.

Ett annat sätt att tänka kring anpassninger

Differentierad undervisning är ett annat sätt att tänka kring anpassningar och stöd till enskilda elever. Istället för att organisera det vid sidan om undervisningen så bygger man in stödet i undervisningen. Ska vi inte ge elever individuellt stöd? Jo självklart har elever en lagstadgad rätt till individuella stödinsatser. Men vi är ofta lite snabba med att bedöma att en elev behöver något särskilt, något utöver det som andra elever får genom undervisningen. Vi tänker att vi har gjort “allt” eller att elevens svårigheter är så stora att det behövs något annat.

Är det ett sätt att spara pengar? Absolut inte. Tvärtom är det ett sätt att verkligen undersöka vilka resurser i form av verktyg, kunskaper, lokaler, samarbete med mera som behövs för att alla i en grupp får de förutsättningar som behövs. Det kanske behövs två lärare i en grupp under en period? Det kanske behövs inköp av mer material eller andra möbler eller så behövs mer kompetensutveckling eller handledning. Däremot är det ett sätt att rikta resurserna så att de verkligen kommer eleverna till del och skapar en hållbar utveckling i ett gemensamt sammanhang.


Helena Wallberg är gymnasielärare och specialpedagog samt fortbildare, handledare och konsult i skolutvecklingsfrågor. Författare till böckerna Formativ bedömning i praktiken, Återkoppling för utveckling, Att sätta betyg och Lektionsdesign-en handbok, alla Gothia fortbildning.

Relaterade artiklar

Blogg

Lärare, Skolledare

Lässcreeningar ger resultat

Vi ser det hela tiden. Skolor som arbetar systematiskt med lästräning får resultat. Elever, oavsett ingångsnivå, blir het enkelt bättre läsare. Vi ser det på enskilda skolor och vi ser [..]

Blogg

Digitalisering

Liber och Lexplore inleder samarbete

Liber och Lexplore inleder samarbete för att hitta integrerade lösningar som underlättar undervisning och läsutveckling i klassrummen. Genom ögonrörelsemätning och AI-screening i kombination med det forskningsbaserade Stjärnsvenskabiblioteket, får elever rätt förutsättningar att främja sin läsförmåga.