Föräldrar, Lärare, Nyheter, Skolledare

Hur har pandemin påverkat svenska elevers läsförmåga?

Svenska låg- och mellanstadieelever har i snitt tappat 7–8 månader i sin läsutveckling under pandemin. Det framgår när vi sammanställer resultat från våra AI-baserade mätningar av läsförmågan från 247 skolor runt om i Sverige.

Läsåret 20-21 blev inte som andra år. Den globala pandemin fortsatte att vända upp och ner på tillvaro, äldreomsorg, ekonomi, kultur och inte minst skolan. Även om skolorna har kämpat i det yttersta med att få skolan att fungera som vanligt har det varit en närmast omöjlig uppgift. Hög sjukfrånvaro, både bland lärare och elever. Inga eller ett begränsat antal vikarier. Dagliga krismöten, lokala restriktioner, temporära nedstängningar och stora påfrestningar för skolpersonal och skolledning har oundvikligen påverkat utbildningen. För att se hur detta faktiskt påverkat elevernas läsutveckling har vi jämfört de mätningar av läsförmåga som genomförts med Lexplore under det senaste året med tidigare år.

Pandemitappet

Underlaget utgörs av resultat från 66 825 test av läsförmåga utförda i årskurs 2–6 mellan hösten 2019 och våren 2021. Testerna är gjorda på 247 skolor hos 40 olika huvudmän, varav 16 är kommuner där samtliga elever i de aktuella årskurserna testas. Vi kan konstatera att pandemin har påverkat elevernas läsutveckling negativt.

I årskurs 2–6 har elevernas läsförmåga i genomsnitt försämrats med 10 percentiler. Detta motsvarar att eleverna nu ligger 7–8 månader efter i sin läsutveckling jämfört med tidigare. Försämringen i läsutveckling är störst bland de svaga läsarna och de starka läsarna, vi kan också se att elever i mellanstadiet har påverkats mer negativt än eleverna i lågstadiet.

Insikten ger möjlighet att agera 

Nedgången i läsutveckling är givetvis nedslående, men det positiva är att dessa insikter ger oss också möjligheten att agera nu. Vi behöver inte vänta på en utvärdering i efterhand. För i pandemins spår har även flera prov ställts in och skolpersonalen riskerar att inte ha lika bra översikt över elevernas utveckling annars. Dels innebär det att dessa årskullar inte har samma förutsättningar till lärande men det ökar också risken att fler elever kämpar i det dolda med sin läsning.

Inom läsutveckling pratar vi ofta om vikten av att sätta in rätt stöd i rätt tid. Samma tankesätt krävs här. För just dessa årskullar elever är inte betjänta av en kommission som kommer med rekommendationer för framtiden. De behöver stöttning nu för att återfå utvecklingstakten.

Läs rapporten i sin helhet

Det betyder alltså inte att läsförmågan har blivit sämre, men att utvecklingstakten har stannat av ganska mycket.

 

Vad beror tappet i läsutveckling på?

Lexplores testresultat berättar på ett objektivt sätt hur det ligger till. Tillsammans med varje enskilt resultat finns det rekommendationer och arbetsmaterial. Däremot kan vi inte säga exakt vad detta beror på.

Men… en sån här stor förändring är inget man ser i vanliga fall. Så det beror med största sannolikhet på effekterna av coronapandemin. Kan det faktum att det största tappet sker just bland de svagaste och de starkaste läsarna bero på att det är just stöd och stimulans som fått stryka på foten när skolvardagen har blivit rejält omskakad? Att det största tappet sker bland i de högre årskurserna vara att man värnat mest om de yngsta barnens kontinuitet? Hur ska skolhuvudmännen och Sveriges skolledare och politiker nu göra för att se till att dessa årskursers elever nu inte får betala ett högt pris i många år framöver pga. den oreda som covid ställt till med?

Hur går testet till?

Varje elev läser två korta texter på en skärm. Texterna är anpassade till årskursen. Efter varje text får eleven några frågor för att testa läsförståelsen. Medan eleven läser spelas ögonrörelserna in. Dessa inspelningar analyseras sedan av datormodeller (AI) som tränats på tusentals elever med olika läsförmåga. Testet tar ett par minuter per elev. Resultaten levereras omedelbart och automatiserat till berörd personal via en resultatportal. Resultatet är objektivt och inte baserat på en lärares bedömning. Därför blir resultaten också jämförbara, över klasser, skolor och till och med länder.

Hur visas resultaten?

Resultaten som skolorna får visas i percentiler. Dvs. hur eleverna ligger till på en normalfördelningskurva. Percentilerna visas mellan 1-100. Dvs. en elev som får percentilvärdet 50 ligger precis på medelsnittet för hur en elev i Sverige utvecklas. En elev som ligger mellan 1-10:e percentilen har stora svårigheter med läsutvecklingen och en mellan 10-25 betraktas som under medel och behöver troligtvis stöd. Elever som ligger över 75:e percentilen betraktas som över medel och de mellan 90-100 som elever med hög läsförmåga.

En elev kan, med andra ord, ligga på samma percentil (t.ex. percentil 50) hela sin skolgång och då alltså ha en precis förväntad läsutveckling. Om percentilvärdet ökar så har läsutvecklingen förbättrats mellan mätningarna, och vice versa vid en försämring.
För att göra det lättare att se utvecklingen för eleverna har vi på Lexplore även räknat om dessa percentiler till en stigande skala. Den kallar vi ”Lexplore score” och den går mellan 1-1000. Den skalan tillämpas över årskurserna för att skolpersonalen lättare ska kunna se hur eleven utvecklas.

Resultat - Fingerade namn

Om läsutveckling i låg och mellanstadiet

Det är ju primärt de första åren i skolan som man fokuserar på grundfärdigheterna. Och där är ju läsförmågan kanske den viktigaste. Med en god läsförmåga, läsflyt och läsförståelse så ska man vidare ta till sig mycket av alla de andra ämnena i grundskolan. Därför riskerar alltid en försämrad läsutveckling att påverka skolresultatet i stort, måluppfyllelsen, behörighet till gymnasiet, karriär och livskvalitet.

Läs rapporten i sin helhet

Genomgång och frågestund

Vill du veta mer? Den 3e juni håller vi ett webinarium med efterföljande frågestund om rapporten.

Anmäl dig här

Relaterade artiklar